?

Jag börjar bli frusterad här på jobbet. Många har kommit fram och gett mig kramar, frågat hur jag mår, att jag inte kännts glad den senaste tiden, har det hänt något, något jag vill prata om bla bla bla.
Jag vet att jag under förra veckan hade lite svårt att hålla tillbaka mitt humör. Jag orkade knappt prata med folk, i telefon med patienter, mitt tålamod var som helt bortblåst, när man pratade med mig så hörde jag typ inte vad människor sa.
Men varför sa ingen något då? Min chef kom ner igår och gav mig världens bamsekram och såg inte alls ut att tro på mig när jag glatt svarade att jag mådde bra... Har jag blivit tjock väldigt snabbt eller? så dem tror att jag tröstäter eller ser jag ut som ett vrak? Haha. På riktigt. Nu frågade jag den senaste personen varför hon frågade det, fick bara till svar att jag inte kännts så glad som jag gjorde för några veckor sen, efter regn kommer solsken sa hon och gav mig en kram. Jahapp.
Sedan tycker jag även att mina kollegor nu inte låter mig ta på allt som vanligt. Blev tvingad att gå till rast, blev nästan irriterad. Jag stressar inte nu! Jag tänker jättemycket på att lugna ner mig, men jag gillar att arbeta bort saker fast det är lugnt, så att man sedan kan få ta det lite lugnt. Förstår ni vad jag menar?
Är mitt sätt att vara helt totalt crazy? Och då önskar jag nästan att någon kunde sgat åt mig förra veckan, att lugna ner mig, inte stressa och frågat hur jag mådde. Kanske hade jag kunnat vakna upp lite då och kännt efter hur jag mådde, DÅ. Inte nu i efterhand.

Men ska ta emot alla kramar nu och bli glad. Inte spekulera mer i det, behöver väl inte en till sak att grubbla på. Haha.

Känner mig lost. Jag tror jag behöver en fet semester nu. Bort från klockor, måsten och bara va. Men snart så, i mars så åker vi! Längtar <3

Update: Nej vi har inte bokat resan ännu. Det hade jag sagt till er. Men vi har ju bestämt veckor vi ska åka bort. Nu ska vi bara komma överrens om en bra resa ;) Så fort vi bokat så ska jag ju skrika ut det till hela världen, som jag har längtat!