Kloka ord.

"Nyckeln till lycka är inte att man ständigt ska gå runt och känna sig lycklig, det skapar ångest, nyckeln till lycka är att leva i harmoni och balans med vardagen".

Kunde inte hört finare ord. Det är så sant, så sant. <3

Idag på jobbet, känns allt runt omkring så oväsäntligt. Som att problem, negativitet bara swischar förbi mig, inte stannar kvar. När patienter ringer och är besvärliga, känner jag mig lugn, antingen kan jag hjälpa dem eller inte, men tar inte åt mig av deras energi. Jag börjar känna mig som mig själv igen, någonstans under det här året på jobbet försvann den delen av mig. Och man smittas av, av andras bitterhet. Och det är otroligt påfrestande att gå och störa sig på saker, känna irritation och ilska. Man mår inte bra av det. Som en ond cirkel. Jag var chokad i början av hur andra betedde sig, och helt plötsligt satt jag där också och resonerade som "men dem hjälper ju aldrig oss, jag orkar inte bry mig om dem" osv. Fy. Det är verkligen inte jag.
Dock har väl alla dagar då man inte är på topp humör, men det är en annan femma.

Jag ska göra allt för att skydda mig från det där. Jag tror att det bästa sättet att göra det är att:
- Börja träna oftare, får en att få ut aggressioner, frustration samt dålig energi
- Mera av det vardagliga umgänget, man blir väldigt trött på vintern och när man arbetar heltid, men en stund med människor som får en att må bra fyller ändå kroppen med positiv energi
- Ta sig tiden att ta hand om sig själv, en spa kväll i veckan. Avkopplande bubbelbad, noppa och fixa bryn, naglar, hår etc. Mår man bra på utsidan känner man sig piggare, fräschare och gladare.

Tre små enkla steg som jag var noga med för något år sedan. Och jag vet att man mår bättre, kan ta undan den jobbiga vinter-och mörker deppan och lyckas skydda sig från att bli en av alla bitterfi**or vi har i Sverige.

Nu ska jag gå från jobbet och hem till min familj där barnen och min lilla Tjorvis väntar <3 Hon har nog haft det riktigt roligt med barnen idag, hon kommer antagligen vara helt slut ikväll. Haha...